Stagflation: vad det är och var Europa står
Stagflation är svag tillväxt och hög inflation samtidigt. De granskade ECB- och IMF-texterna anger ingen gräns, så sidan ställer siffror för 2026 bredvid dem.
Stagflation är ett ord för svag tillväxt och hög inflation på samma gång. ECB skriver att ordet ”saknar en entydig definition”, och ingen av de ECB- och IMF-texter som granskats för den här sidan anger någon numerisk gräns för inflation, tillväxt eller arbetslöshet. Därför avgör inte sidan om Europa befinner sig i stagflation. Den ställer de senaste siffrorna bredvid definitionerna och bredvid de historiska uppgifterna från 1970-talet och överlåter bedömningen åt dig.
I augusti 2026 var inflationen i euroområdet 3,2 % (3,8 % enligt Eurostats snabbskattning för september), reala BNP var i andra kvartalet 1,2 % högre än ett år tidigare och arbetslösheten var 6,4 %, jämfört med 6,3 % ett år tidigare.
Vad ordet betyder
Ordet användes i det brittiska underhuset den 17 november 1965 av Iain Macleod, som lade fram oppositionens ändringsförslag i en debatt om ekonomiska frågor. Han sade att landet nu hade ”det sämsta av två världar”, ”inte bara inflation å ena sidan eller stagnation å andra sidan, utan båda på en gång”, och talade senare om ”en period av det jag kallar ’stagflation’” (Hansard).
Dagens institutioner beskriver det med liknande ord, men inte identiskt: ECB talar om stagnerande produktion, ett porträtt i IMF:s tidskrift Finance & Development talar om stigande arbetslöshet och en IMF-blogg talar om långsam tillväxt.
- ECB: ”’Stagflation’ saknar entydig definition men förknippas med att stagnerande produktion och ihållande hög inflation förekommer samtidigt” (Economic Bulletin 4/2022). I den rutan undersökte ECB om den privata sektorn (konsumenter och professionella prognosmakare) förväntade sig en stagflationsperiod, med hjälp av tre villkor: att inflationsförväntningarna är höga eller stiger till nivåer som inte går att förena med ECB:s prisstabilitetsmål på 2 %, att ekonomin väntas befinna sig i stagnation eller recession och att båda väntas hålla i sig i minst två år. För dessa tre villkor angav ECB inga siffror utöver målet på 2 % och tvåårshorisonten.
- IMF: ett porträtt av ekonomen Robert Gordon i Finance & Development beskriver 1970-talets ”stagflation” som ”en samtidig ökning av både inflation och arbetslöshet” som utmanade synen enligt Phillipskurvan att högre inflation hängde ihop med lägre arbetslöshet (IMF, 2017). En IMF-blogg talar om ”den höga inflation och den långsamma tillväxt som följde” efter 1970-talets oljeprisstegringar, ”kända som stagflation” (IMF, 2022).
De ingredienser som nämns är alltså hög eller stigande inflation; svag produktion (stagnerande eller i recession med ECB:s ord, långsam tillväxt i IMF-bloggen) eller stigande arbetslöshet (IMF:s porträtt från 2017); och, med ECB:s formulering, beständighet. ECB:s mål är 2 % inflation på medellång sikt, och åtagandet gentemot målet är symmetriskt. Ingen av källorna säger hur hög hög är eller hur svag svag är.
1970-talet i siffror
Oljechockerna 1973–74 och 1979 präglade 1970-talsepisoden, även om inflationen redan hade börjat stiga före den första (ECB:s månadsrapport, november 2000). Organisationen för arabiska oljeexporterande länder införde ett oljeembargo mot USA den 19 oktober 1973, och i januari 1974 hade oljepriset nästan fyrdubblats, från 2,90 till 11,65 dollar per fat, enligt Federal Reserves historik. År 1979, ungefär vid tiden för den iranska revolutionen, steg oljepriserna igen och mer än fördubblades mellan april 1979 och april 1980 (Federal Reserve). Feds egen redogörelse för perioden säger att både inflationen och arbetslösheten blev ”oacceptabelt höga” och kallar den ”stagflationens” era.
Europeiska kommissionens AMECO-databas ger siffrorna för fem stora ekonomier:
| Ekonomi | År | Konsumentprisinflation (%) | Real BNP-tillväxt (%) | Arbetslöshet (% av arbetskraften) |
|---|---|---|---|---|
| Tyskland | 1974 | 7,0 | 0,9 | 1,8 |
| Tyskland | 1975 | 5,9 | −0,9 | 3,3 |
| Tyskland | 1980 | 5,4 | 1,4 | 2,7 |
| Frankrike | 1974 | 13,6 | 4,4 | 3,4 |
| Frankrike | 1975 | 11,7 | −0,9 | 4,7 |
| Frankrike | 1980 | 13,6 | 1,7 | 7,4 |
| Italien | 1974 | 19,2 | 5,0 | 5,1 |
| Italien | 1975 | 17,0 | −2,4 | 5,6 |
| Italien | 1980 | 21,1 | 3,1 | 7,2 |
| Storbritannien | 1974 | 16,0 | −2,5 | 3,7 |
| Storbritannien | 1975 | 24,2 | −1,5 | 4,5 |
| Storbritannien | 1980 | 18,0 | −2,0 | 6,8 |
| USA | 1974 | 11,1 | −0,5 | 5,6 |
| USA | 1975 | 9,1 | −0,2 | 8,5 |
| USA | 1980 | 13,5 | −0,3 | 7,1 |
År 1975 föll reala BNP i alla fem ekonomierna, arbetslösheten var högre än 1974 i alla fem och inflationen låg mellan 5,9 % och 24,2 %. År 1980 föll produktionen i Storbritannien och USA och växte i de tre övriga, med inflation mellan 5,4 % och 21,1 %. För de 11 länder som bildade euroområdet 1999 anger ECB den genomsnittliga konsumentprisinflationen till 13,2 % 1974 och arbetslösheten till 5,7 % 1979, upp från 2,8 % 1973.
AMECO:s konsumentprisindex är det nationella, inflationstakterna är euroflations beräkning utifrån det, och den tyska arbetslösheten är serien för Västtyskland. Dessa siffror är inte jämförbara nivå för nivå med det harmoniserade HIKP och de ILO-baserade siffrorna nedan.
År 2022 listade både ECB och en IMF-blogg skillnader mot 1970-talet. ECB-rutan nämnde lägre oljeberoende (men högre gasberoende), mindre formell löneindexering och en penningpolitisk strategi som tydligare syftar till att förankra inflationsförväntningarna och föra tillbaka inflationen till 2 % på medellång sikt. IMF-bloggen tillade att oljeintensiteten, antalet fat som behövs per miljon dollar BNP, var omkring 3,5 gånger högre under prischocken 1973–74 än 2022.
Euroområdet sedan 2008, med samma tre tal
Eurostats årssiffror för euroområdet (21 länder, nuvarande sammansättning) för de år som sticker ut sedan 2008: varje år med fallande real BNP (2009, 2012, 2013 och 2020), de två åren med högst inflation (2022 och 2023) och det senaste hela året.
| Euroområdet | Inflation, årsmedelvärde HIKP (%) | Real BNP, förändring från föregående år (%) | Arbetslöshet, årsmedelvärde (%) |
|---|---|---|---|
| 2009 | 0,3 | −4,5 | 9,6 |
| 2012 | 2,5 | −0,9 | 11,6 |
| 2013 | 1,3 | −0,2 | 12,2 |
| 2020 | 0,3 | −6,0 | 7,9 |
| 2022 | 8,4 | 3,7 | 6,7 |
| 2023 | 5,5 | 0,4 | 6,5 |
| 2025 | 2,1 | 1,2 | 6,4 |
I den här tabellen uppfyller bara 2012 alla tre måttstockar: inflation över ECB:s mål på 2 % (2,5 %), fallande real BNP (−0,9 %) och stigande arbetslöshet (från 10,3 % 2011 till 11,6 %). Måttstockarna är sidans eget val, inte gränser från ECB eller IMF, och ett annat val ger ett annat svar. Under 2022 och 2023 var den genomsnittliga årsinflationen 8,4 % och 5,5 %, real BNP växte med 3,7 % och 0,4 % och arbetslösheten var 6,7 % och 6,5 %. Huruvida något av dessa år förtjänar ordet är en bedömning som källorna ovan inte avgör.
De tre talen nu, land för land
Tabellen använder en period per mått för euroområdet och dess 21 medlemsländer: inflationen i augusti 2026 (septemberskattningarna lämnas utanför tills den fullständiga publiceringen den 16 oktober), den reala BNP-tillväxten i andra kvartalet 2026 jämfört med samma kvartal ett år tidigare, och arbetslösheten i augusti 2026 med förändringen jämfört med augusti 2025 (Irlands arbetslöshetssiffra för september lämnas utanför så att varje land visar samma månad).
| Land | Inflation, HIKP, augusti 2026 (%) | Real BNP, kv 2 2026 jämfört med ett år tidigare (%) | Arbetslöshet, augusti 2026 (%) | Arbetslöshet, förändring jämfört med ett år tidigare (procentenheter) |
|---|---|---|---|---|
| Euroområdet | 3,2 | 1,2 | 6,4 | +0,1 |
| Österrike | 2,9 | 0,8 | 6,7 | +0,7 |
| Belgien | 4,2 | 0,5 | 5,9 | −0,2 |
| Bulgarien | 5,0 | 2,8 | 3,5 | −0,2 |
| Kroatien | 3,7 | 1,7 | 4,3 | −0,6 |
| Cypern | 5,2 | 3,3 | 4,1 | −0,1 |
| Estland | 1,3 | 1,8 | 8,0 | +0,8 |
| Finland | 2,4 | 1,4 | 9,9 | −0,2 |
| Frankrike | 2,6 | 0,5 | 8,2 | +0,4 |
| Tyskland | 2,9 | 1,0 | 4,0 | +0,2 |
| Grekland | 3,7 | 1,9 | 7,4 | −1,4 |
| Irland | 3,4 | −0,4 | 5,0 | 0,0 |
| Italien | 3,2 | 1,0 | 6,2 | +0,5 |
| Lettland | 3,0 | 3,4 | 7,3 | +0,1 |
| Litauen | 5,6 | 3,9 | 6,1 | −0,8 |
| Luxemburg | 4,0 | 1,3 | 7,3 | +0,9 |
| Malta | 2,0 | 5,0 | 3,4 | +0,9 |
| Nederländerna | 2,8 | 1,8 | 4,0 | +0,1 |
| Portugal | 3,6 | 2,6 | 5,7 | −0,2 |
| Slovakien | 3,1 | 0,9 | 5,7 | +0,3 |
| Slovenien | 3,4 | 4,9 | 3,4 | −0,6 |
| Spanien | 4,6 | 2,6 | 10,0 | −0,5 |
Räknar man ett mått i taget hade 19 av de 21 länderna inflation över ECB:s 2 % i augusti, ett låg på 2,0 % och ett under. Real BNP var högre än ett år tidigare i 20 länder och lägre i ett, Irland (−0,4 %). Arbetslösheten var högre än ett år tidigare i 10 länder, oförändrad i ett och lägre i 10. Med tabellen kan du pröva vilken kombination du anser vara viktig.
Så läser du kolumnerna:
- Inflation är den årliga HIKP-takten; landsrankningen listar alla länder. Septembersnabbskattningen för euroområdet (3,8 %) är Eurostats tidiga skattning, och den fullständiga septemberpubliceringen väntas den 16 oktober 2026. Kärninflation och total inflation visar hur stor del av takten som är energi.
- Real BNP är Eurostats volymserie (kedjade volymer, förändring jämfört med samma kvartal föregående år, säsongs- och kalenderjusterad). Den 12 oktober 2026 var nio av de 21 nationella siffrorna (Belgien, Bulgarien, Tyskland, Grekland, Spanien, Kroatien, Luxemburg, Nederländerna och Portugal) märkta som preliminära av Eurostat. Irlands BNP svänger med de multinationella företagens verksamhet: landets statistikmyndighet publicerar mått som Modified Final Domestic Demand och Modified Total Domestic Demand, som med dess ord ”tar bort globaliseringens snedvridande effekt på BNP” (CSO), och enligt tjänstens data (Eurostat) var Irlands BNP under första kvartalet 2026 13,4 % lägre än ett år tidigare.
- Arbetslöshet följer Internationella arbetsorganisationens definition: personer i åldern 15 till 74 år utan arbete, som har sökt arbete under de senaste fyra veckorna och kunde börja inom två veckor, som andel av arbetskraften. Eurostats huvudserie är säsongsjusterad, med den skillnaden att Eurostat för Tyskland och Nederländerna i stället publicerar trenddata och att trenddata för Finland är huvudindikatorn. Tabellen använder för varje land den serie som Eurostat för som säsongsjusterad (för Tyskland och Nederländerna är dessa värden trenddata); för Finland visar tabellen den säsongsjusterade siffran 9,9 % mot 10,1 % ett år tidigare, medan trendserien visar 10,3 % mot 9,9 %. Arbetslösheten är inte jämförbar med registrerad arbetslöshet.
Vad ECB och IMF sade i april 2026
Christine Lagarde, ECB:s ordförande, fick två frågor om stagflation vid presskonferensen den 30 april 2026. Hennes första svar: ”vi anser att det är ganska populärt att tala om stagflation... vi tycker att det är bättre att parkera det på 1970-talet... Så vi tillämpar inte stagflation, den där flashiga termen, på de omständigheter vi har, eftersom vi verkligen tror att den förknippas med situationen på 1970-talet” (ECB:s utskrift). Med hennes ord hade 1970-talet ihållande inflation, mycket hög arbetslöshet och ett penning- och finanspolitiskt ramverk ”som inte hade något att göra med det vi har just nu”.
IMF:s forskningschef fick den 14 april 2026 en fråga om lärdomar från 1970-talet ”för att undvika eventuell stagflation”. Han använde inte själv ordet. Han sade att chocken, även om konflikten upphörde samma dag, ”är jämförbar med oljeprischocken 1974” vad gäller mängden olja som dragits bort från marknaden, att världsekonomin är ”mycket mindre oljeberoende nu än då” och att ”lärdomen från den perioden är att man inte vill låta en energichock bli ett pågående inflationsproblem” (IMF).
Det är institutionernas egna uttalanden. Den här sidan tar ingen ställning.
Så använder du siffrorna själv
- Välj dina måttstockar först. Inflation mot ECB:s 2 %, tillväxt mot noll och arbetslöshet mot ett år tidigare är de enklaste. Källorna anger ingen av gränserna, och ett annat val ändrar svaret.
- Titta på varaktigheten. ECB:s ruta från 2022 krävde en period på minst två år, inte ett enskilt kvartal. Euroområdets sidor visar varje serie över tid: inflation, BNP-tillväxt och arbetslöshet.
- Tänk på vad som driver inflationen. Ett hopp i energipriserna lyfter totalinflationen mer än kärninflationen, och de två kan berätta olika historier.
- Kom ihåg revideringar. BNP-skattningar revideras när mer data kommer in, och Eurostat publicerar revideringsanalyser.
Kortversionen
- Stagflation saknar en enda vedertagen definition, och de granskade ECB- och IMF-texterna anger ingen numerisk gräns. ECB kopplar det till stagnerande produktion och ihållande hög inflation; IMF:s publikationer beskriver 1970-talsepisoden som inflation med stigande arbetslöshet (ett porträtt i Finance & Development från 2017) eller med långsam tillväxt (en blogg från 2022).
- År 1975 föll reala BNP i fem stora ekonomier samtidigt medan inflationen låg mellan 5,9 % och 24,2 %.
- I augusti 2026 var inflationen i euroområdet 3,2 %, tillväxten i real BNP i kv 2 1,2 % och arbetslösheten 6,4 %, med stora skillnader mellan länderna.
- Den 30 april 2026 sade ECB:s ordförande att ECB inte tillämpar ordet på tidens omständigheter. Sidan drar ingen egen slutsats.
Källor: Eurostat (HIKP prc_hicp_minr och prc_hicp_ainr, real BNP namq_10_gdp och nama_10_gdp, arbetslöshet une_rt_m och une_rt_a; euroområdet EA21 och de 21 medlemsländerna, hämtade den 12 oktober 2026); Europeiska kommissionens AMECO-databas; essäer från Federal Reserve History; ECB:s Economic Bulletin 4/2022, ECB:s månadsrapport november 2000, ECB:s presskonferens den 30 april 2026 och strategiuttalande den 30 juni 2025; IMF:s Finance & Development (juni 2017), IMF-blogg (5 maj 2022) och WEO-pressbriefing (14 april 2026); Hansard från Storbritanniens parlament; Central Statistics Office Irland. euroflation är en oberoende tjänst och är inte knuten till ECB, Eurostat, IMF eller EU. Inget här är finansiell rådgivning.