Därför ser elpriset ut som det gör: merit order, nät och skatter
En kilowattimme el till hushåll har tre delar: energi och leverans, nät samt skatter. Hur merit order sätter grossistpriset och vad som skiljer länderna åt.
Ett hushåll i EU som använde mellan 2 500 och 5 000 kWh per år betalade 2025 i genomsnitt 28,9 cent för varje kilowattimme. Eurostat delar upp priset i tre: 12,5 cent för energi och leverans, 8,2 cent för nätet och 8,3 cent för skatter, avgifter och övriga pålagor, moms inräknad (delarna är avrundade var för sig). Samma kilowattimme kostade 10,8 cent i Ungern och 38,5 cent i Tyskland. De tre delarna styrs av olika saker. Den första hänger ihop med grossistmarknaden, där priset sätts av en regel som kallas merit order, och ofta av gas. Den andra handlar om nätet. Den tredje består av skatter, avgifter och övriga pålagor. Den här artikeln går igenom dem i tur och ordning, med uppgifterna och källan till varje steg.
Tre delar i varje kilowattimme
Eurostat publicerar årliga priskomponenter för hushållens el (nrg_pc_204_c). Uppdelningen följer en EU-förordning om statistik över gas- och elpriser, som definierar de tre huvudkomponenterna i sin andra bilaga (förordning (EU) 2016/1952):
- Energi och leverans: produktion, aggregering, balansering av energi, kostnader för levererad energi, kundservice, eftermarknadshantering och andra leveranskostnader.
- Nät: överförings- och distributionsavgifter, överförings- och distributionsförluster, nätkostnader, kostnader för service efter försäljning, kostnader för systemservice samt kostnader för mätarhyra och mätning.
- Skatter, avgifter och övriga pålagor: summan av moms, avgifter för att främja förnybar energi, energieffektivitet och kraftvärme, avgifter för kapacitetsbetalningar och försörjningstrygghet, miljöskatter, avgifter inom kärnkraftssektorn och en restgrupp.
Förordningen lägger till att priserna omfattar alla avgifter som ska betalas, minus eventuella rabatter eller premier, plus andra avgifter som mätarhyra och fasta avgifter. Siffrorna här gäller den förbrukningsklass som Eurostat kallar DC, 2 500 till 4 999 kWh per år, den klass som tjänstens elprissidor använder. Komponentpriserna är årliga, så de kan avvika något från halvårspriserna på de sidorna.
Hur de tre delarna har rört sig sedan 2019
Tabellen visar genomsnittet för EU (27 länder) för varje år, i cent per kWh, med varje dels andel av priset.
| År | Pris (cent per kWh) | Energi och leverans | Nätkostnader | Skatter, avgifter och övriga pålagor |
|---|---|---|---|---|
| 2019 | 21,5 | 6,7 (31 %) | 6,0 (28 %) | 8,9 (41 %) |
| 2020 | 21,5 | 6,6 (31 %) | 6,3 (29 %) | 8,6 (40 %) |
| 2021 | 23,6 | 8,6 (37 %) | 6,4 (27 %) | 8,6 (36 %) |
| 2022 | 26,1 | 14,2 (54 %) | 6,6 (25 %) | 5,3 (20 %) |
| 2023 | 29,2 | 16,6 (57 %) | 7,2 (25 %) | 5,4 (18 %) |
| 2024 | 29,0 | 14,1 (49 %) | 7,8 (27 %) | 7,1 (25 %) |
| 2025 | 28,9 | 12,5 (43 %) | 8,2 (28 %) | 8,3 (29 %) |
Källa: Eurostat, nrg_pc_204_c, EU27, klass DC, euro; priset är summan av de tre komponenterna; andelar av priset inom parentes, avrundade.
Tre saker sticker ut. Delen energi och leverans steg från 6,7 cent 2019 till 16,6 cent 2023 och har sjunkit sedan dess. Nätdelen steg varje år, från 6,0 till 8,2 cent. Och skattedelen sjönk från 8,6 cent 2021 till 5,3 cent 2022 och steg sedan tillbaka till 8,3 cent. Eurostat skriver att skatteandelarna per halvår ”speglar effekterna av de statliga åtgärderna för att dämpa hushållens elkostnader i EU under 2022 och den gradvisa minskningen av dessa åtgärder sedan 2023”: andelen var 14,7 % under andra halvåret 2022, den lägsta under den period som Eurostat visar i sitt diagram, 2008 till 2025, och 28,9 % under andra halvåret 2025 (Eurostat, Electricity price statistics).
Grossistpriset: så fungerar merit order
Delen energi och leverans hänger ihop med grossistmarknaden. I EU fungerar den marknaden som ett system med marginalprissättning, även kallat pay-as-clear: alla producenter får samma pris för den el de säljer vid en given tidpunkt. Europeiska kommissionen beskriver det steg för steg: producenterna lägger bud efter sina produktionskostnader, budgivningen går från den billigaste till den dyraste källan, den billigaste elen köps först, och ”när hela efterfrågan är tillgodosedd får alla priset från den sista producenten som el köptes från” (Kommissionen, Electricity market design). Rangordningen av buden från billigast till dyrast är merit order, och det sista accepterade budet är marginalbudet.
Buden rangordnas efter produktionens marginalkostnad, den rörliga kostnaden för att producera ytterligare en enhet. Kommissionens gemensamma forskningscentrum (JRC) säger att den kostnaden vanligtvis har tre delar: bränsle, koldioxidutsläpp inom EU:s utsläppshandelssystem och rörliga drifts- och underhållskostnader. Gas-, kol- och brunkolskraftverk lägger bud till ett pris som ”i huvudsak drivs av det underliggande råvarupriset”, medan sol-, vind- och vattenkraft har rörliga produktionskostnader nära noll och det sista accepterade budet sätter det pris som betalas till alla accepterade producenter under den perioden (JRC, The Merit Order and Price-Setting Dynamics in European Electricity Markets, 2023). JRC noterar att day-ahead-priserna sätts per prisområde, oftast ett land eller en mindre region, och att sammanlänkningar låter billigare el flöda till ett dyrare område tills ledningarna är fulla. Sedan 30 september 2025 beräknas day-ahead-priserna enligt kommissionen var 15:e minut i stället för varje timme.
Hur ofta gas sätter priset
Samma JRC-rapport noterar att naturgaseldade kraftverk ”ofta är de marginella teknikenheterna i merit order”. Europas energitillsynsmyndigheter säger samma sak. ACER, byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter, skrev i sin bedömning av marknadsutformningen 2022 att ”gaseldade kraftverk ofta sätter elens marginalpriser på EU:s elmarknader” (ACER, Final Assessment of the EU Wholesale Electricity Market Design), och i sin övervakningsrapport 2026 att ”gaseldad elproduktion frekvent sätter marginalpriset, särskilt under perioder med toppefterfrågan” (ACER, Key developments in European electricity and gas markets, 2026). Att sätta priset är inte detsamma som att leverera elen. I JRC:s simulering av EU-marknaden 2022 satte gaseldade kraftverk priset 55 % av tiden medan de producerade 19 % av EU:s el. Det är ett modellresultat för ett enda år, inte en räkning av observerade timmar.
I en jämförelse av grossistpriser vid toppbelastning i Europa, USA och Japan kopplar ACER prisnivåerna till produktionsmixen: ”högre andelar förnybart och kärnkraft sänker grossistprisnivåerna”, medan ”större beroende av gas leder till högre och mer volatila priser”. ACER beskriver också en föränderlig roll för gas: efterfrågan på gaseldad produktion ”minskar under dagsljustimmarna” i takt med att solelproduktionen växer, men antalet timmar då gas är den prissättande tekniken ”har åter ökat, särskilt under kvällsramper och perioder med lite vind”. ACER:s bedömning från april 2022 beskrev krisen som ”i grund och botten en gasprischock, som också påverkar elpriserna” och ansåg att den nuvarande utformningen av grossistmarknaden var ”värd att behålla”, efter att ha funnit att den säkerställer en effektiv och trygg försörjning under relativt normala marknadsförhållanden.
Från grossistpris till räkning
Ett hushåll betalar inte grossistpriset direkt. ACER:s rapport för 2026 konstaterar att hushållens gas- och elpriser ”har stabiliserats på förhöjda nivåer efter krisen”: fastprisavtal och prissäkringsstrategier bromsade genomslaget av lägre grossistkostnader, och flera skattelättnader och stödåtgärder från krisen löpte ut. Grossistkostnaderna går in i komponenten energi och leverans, som enligt förordningens definition också rymmer andra leveranskostnader som balansering av energi, kundservice och eftermarknadshantering. ACER anger kostnaderna för energi och leverans 2024 till ungefär hälften av hushållens slutpriser (ACER tar genomsnittet för alla hushållsklasser); i Eurostats data för klass DC var delen 49 % av EU-priset 2024 och 43 % 2025.
Varför priset på en kilowattimme skiljer sig mellan länder
Eurostat räknar upp vad energipriset i EU beror på: ”en rad olika utbuds- och efterfrågevillkor, bland annat det geopolitiska läget, den nationella energimixen, diversifiering av importen, nätkostnader, kostnader för miljöskydd, extremt väder eller nivåerna på punktskatter och beskattning”. Komponentdata visar var i priset skillnaderna finns. Tabellen omfattar EU:s 27 länder för 2025, sorterade efter pris.
| Land | Pris (cent per kWh) | Energi och leverans | Nätkostnader | Skatter, avgifter och övriga pålagor | Skatternas andel av priset (%) |
|---|---|---|---|---|---|
| Tyskland | 38,5 | 14,8 | 11,3 | 12,4 | 32,2 |
| Belgien | 35,4 | 15,4 | 12,0 | 8,0 | 22,6 |
| Danmark | 34,1 | 9,6 | 7,9 | 16,6 | 48,6 |
| Irland | 33,8 | 22,9 | 12,5 | −1,6 | −4,7 |
| Tjeckien | 32,4 | 14,9 | 9,5 | 8,0 | 24,6 |
| Italien | 31,3 | 18,0 | 4,4 | 8,9 | 28,4 |
| Österrike | 30,9 | 16,0 | 9,6 | 5,3 | 17,2 |
| Cypern | 29,2 | 15,7 | 3,4 | 10,1 | 34,5 |
| Sverige | 26,9 | 6,9 | 10,7 | 9,4 | 34,8 |
| Luxemburg | 26,7 | 16,1 | 12,3 | −1,7 | −6,3 |
| Spanien | 26,4 | 11,1 | 7,1 | 8,2 | 31,0 |
| Polen | 26,3 | 7,7 | 7,3 | 11,3 | 43,0 |
| Frankrike | 26,2 | 10,9 | 7,6 | 7,7 | 29,5 |
| Nederländerna | 24,7 | 14,7 | 11,4 | −1,4 | −5,5 |
| Lettland | 24,5 | 11,7 | 8,5 | 4,3 | 17,6 |
| Portugal | 24,1 | 11,8 | 4,3 | 8,0 | 33,4 |
| Rumänien | 23,9 | 10,9 | 7,4 | 5,7 | 23,7 |
| Grekland | 23,4 | 16,1 | 3,3 | 3,9 | 16,8 |
| Estland | 23,0 | 10,3 | 7,2 | 5,5 | 23,9 |
| Finland | 22,7 | 7,4 | 8,4 | 6,9 | 30,3 |
| Litauen | 20,3 | 9,9 | 6,9 | 3,5 | 17,2 |
| Slovenien | 19,8 | 11,3 | 4,2 | 4,3 | 21,6 |
| Slovakien | 18,7 | 8,2 | 4,3 | 6,2 | 32,9 |
| Kroatien | 16,4 | 7,9 | 5,2 | 3,2 | 19,6 |
| Bulgarien | 13,3 | 7,7 | 3,4 | 2,2 | 16,6 |
| Malta | 12,8 | 7,3 | 4,7 | 0,8 | 5,9 |
| Ungern | 10,8 | 2,5 | 6,0 | 2,3 | 21,2 |
Källa: Eurostat, nrg_pc_204_c, 2025, klass DC, euro; priset är summan av de tre komponenterna. För 23 av de 27 länderna ligger summan inom 1 % av genomsnittet av de två halvårspriserna på tjänstens elprissidor; Cypern, Tjeckien och Ungern avviker med 1,2 % till 2,2 %, och Irlands komponenter (33,8 cent) ligger 7,2 % under landets halvårsgenomsnitt (36,4 cent).
- Energi och leverans varierar från 2,5 cent i Ungern till 22,9 cent i Irland, en skillnad på 20,4 cent, den största av de tre.
- Nätet varierar från 3,3 cent i Grekland till 12,5 cent i Irland, en skillnad på 9,1 cent (beräknad utifrån de oavrundade värdena).
- Skatter, avgifter och övriga pålagor varierar från −1,7 cent i Luxemburg till 16,6 cent i Danmark, en skillnad på 18,3 cent; Danmark har också den högsta andelen av priset, 48,6 %.
Förordningen drar av rabatter från priset, och datamängden registrerar bidrag som separata poster. I Nederländerna till exempel är posten för miljöskatter −5,6 cent, med en bidragspost på 15,8 cent per kWh registrerad under TAX_ENV_ALLOW, och hela komponenten blir −1,4 cent. Eurostats halvårsserie visar också negativa skatteandelar i Luxemburg och Nederländerna under andra halvåret 2025 (−6,3 % och −5,2 %), och enligt Eurostat steg EU:s genomsnittliga skatteandel med 1,3 procentenheter mellan första och andra halvåret 2025, ”till stor del på grund av minskade subventioner och bidrag”.
Vad de tre delarna inte säger
- Euron är inte lika mycket värd överallt. Eurostats köpkraftsstandard (PPS) tar bort skillnader i prisnivå mellan länder. På kartan i Eurostats artikel (data hämtade i april 2026) för andra halvåret 2025 har Rumänien (49,52 PPS per 100 kWh), Tjeckien (38,65) och Polen (37,15) de högsta värdena och Malta (14,09), Ungern (15,10) och Finland (18,77) de lägsta, en annan ordning än den i euro.
- En förbrukningsklass. Tabellen gäller hushåll som använder 2 500 till 4 999 kWh per år. Eurostats datamängd har fyra andra klasser, från under 1 000 kWh till 15 000 kWh eller mer, och de ger andra priser per kWh.
- Årliga komponenter. Uppdelningen är årlig och sträcker sig till 2025. Halvårspriserna på tjänstens sidor publiceras tidigare och sträcker sig in i 2026.
- Ingen prognos. Inget här säger vart priserna är på väg.
Var du hittar mer i den här tjänsten
- Rangordningen av elpriser listar varje land; landssidor som Tyskland och Ungern visar halvårshistoriken, och sidan för euroområdet visar aggregatet.
- Hushållsgas följer samma regler: se rangordningen av gaspriser och gassidan för euroområdet.
- Prisöversikten ställer inflation och prisserier sida vid sida, och inflationssidan för euroområdet visar den senaste månadstakten.
Kort sagt
- En kilowattimme till hushåll har tre delar: energi och leverans, nätkostnader samt skatter, avgifter och övriga pålagor. I EU 2025 var de 12,5, 8,2 och 8,3 cent, sammanlagt 28,9 cent.
- Grossistpriset sätts av merit order: de billigaste kraftverken körs först och det sista som behövs sätter priset för alla producenter. Gas sätter det ofta: i JRC:s simulering av 2022 satte gas priset 55 % av tiden medan den producerade 19 % av EU:s el.
- Hushållspriset följer grossistpriset med fördröjning, genom fastprisavtal och prissäkring, och formas också av nät samt av skatter och bidrag.
- Mellan länder är skillnaden störst i energi och leverans (2,5 cent i Ungern, 22,9 cent i Irland); skatterna varierar från negativa till 16,6 cent.
Siffror: Eurostat (komponenter i hushållens elpris nrg_pc_204_c, halvårspriser nrg_pc_204, Electricity price statistics), förordning (EU) 2016/1952, Europeiska kommissionen (Electricity market design), kommissionens gemensamma forskningscentrum och ACER (Final Assessment of the EU Wholesale Electricity Market Design, 2022; Key developments in European electricity and gas markets, 2026). euroflation är en oberoende tjänst och är inte knuten till Eurostat, Europeiska kommissionen, ACER eller EU. Inget här utgör finansiell rådgivning. Citaten är från de engelska originalen.