Kroatien efter euron: vad hände egentligen med priserna?

Den 1 januari 2023 blev Kroatien euroområdets tjugonde medlem och lämnade kunan efter ett kvarts sekel. Det var den första utvidgningen sedan Litauen 2015 och kom vid sämsta tänkbara tidpunkt för allmänhetens uppfattning: mitt i Europas största inflationsvåg på en generation. Varje prisökning det året hade två misstänkta — inflationen som hela Europa levde med och den nya valutan. Att skilja dem åt är precis vad harmoniserade data är till för.

Övergångseffekten var verklig men liten

Varje euroövergång skapar en viss prisglidning: kostnader för att ändra menyer och prislistor förs vidare, psykologiska prisnivåer flyttas uppåt och tjänster vars priser sällan ändras tar tillfället att komma ikapp. Studier av tidigare övergångar har genomgående funnit en engångseffekt mätt i tiondels procentenheter — märkbar på kaféer och frisersalonger, osynlig i hyror och energi. Kroatien följde mönstret: dubbel prismärkning, som var obligatorisk före och efter bytet, och trycket från allmänheten höll glidningen i schack. De verkligt stora prisökningarna 2023 drevs i stället av samma energi- och livsmedelschock som drabbade alla grannländer som fortfarande hade egen valuta.

Varför Kroatiens inflation fortfarande ligger över euroområdets genomsnitt

Kroatiens inflation har tenderat att ligga över euroområdets genomsnitt sedan anslutningen, och orsakerna är strukturella snarare än penningpolitiska. Landet är en ekonomi som håller på att komma ikapp: löner och produktivitet närmar sig euroområdets genomsnitt, och tjänstepriserna följer med — samma Balassa–Samuelson-dynamik som syns i Baltikum. Det är också en starkt turismdriven ekonomi: besökarnas efterfrågan inom besöksnäringen driver upp just de priser på restauranger, boende och tjänster som lokalbefolkningen också betalar, koncentrerat till sommarens HIKP-utfall.

Vad euron förändrade för upplåningen

Den mindre uppmärksammade men större effekten av anslutningen var finansiell. Kroatiska hushåll och företag hade sedan länge lånat med villkor knutna till euron — kunan hade styrts tätt mot euron i årtionden — så medlemskapet tog bort en valutarisk som redan var inbakad i allt. Kroatiska statsobligationer handlas nu som skuld från euroområdet, ECB:s penningpolitik slår direkt igenom i lokala utlåningsräntor och bolånemarknaden prissätts mot euroriktmärken utan någon växelkursriskpremie.

Frågan om prisnivån är en annan än frågan om inflationen

”Allt blev dyrare med euron” blandar ihop två saker. Kroatiens prisnivå — vad en varukorg kostar jämfört med i Tyskland — har stigit i åratal och fortsätter att stiga så länge inkomsterna närmar sig varandra; så ser det ut att gå med i en rik valutaklubb när landet är fattigare än genomsnittet. Inflationstakten — förändringens hastighet — är vad HIKP på den här webbplatsen följer, beräknat enligt samma definition som för alla andra medlemmar. Det är just det som gör jämförelsen med euroområdets genomsnitt rättvis.

Så läser du Kroatiens siffror här

Kroatiens sida visar den harmoniserade inflationen tillsammans med euroområdets genomsnitt. Tre vanor hjälper: läs sommarmånaderna med vetskapen att turismen koncentrerar pristrycket dit; se skillnaden mot euroområdets genomsnitt främst som en historia om konvergens, inte om valutan; och kontrollera vid en topp om den förklaras av energi och livsmedel — de kategorierna rör hela Europa tillsammans, med eller utan euro.